Så typiskt mig som det bara kan bli..
Ja hetsig som jag är så rann bägaren över när balkongdörren vägrade gå igen med ett enkelt handgrepp. Så jag drog till med allt jag hade och självklart lyckades tummetott leta sig in mellan dörren och karmen. TJASK sa det och jag föll ihop på golvet med ett tjut - Den är av!!..
Men efter Jimmys lugnande ord och lite tårar konstaterade vi att tumme stackaren bara var väldigt klämd. Så blev en akut tur till fröbäcken, där mamma plåstrade om och gav lite värktabletter. Så nu ligger jag här i sängen och känner att det är så typiskt mig att hetsa så att sånthär onödigt händer, men men kan inte annat än att le lite åt min klantighet oxå, det gick ju bra trots allt ;)
Kommentarer
Trackback
